VA-projekt: När komplexiteten kräver att man bygger tillsammans

Hur bygger man om ett avloppsreningsverk utan att stänga ner det? Hur undviker man att lägga år på att projektera en lösning som sedan visar sig vara för dyr? Och hur får man alla inblandade att dra åt samma håll när projektet sträcker sig över flera år?

Det här är verkliga frågor för Kungsbacka kommun och det kommunala bolaget Lidköping miljö och teknik, som båda driver stora VA-satsningar i partnering. För dem handlar allt om hur man med rätt arbetssätt faktiskt löser komplexa problem tillsammans. Och samtidigt får det man betalar för.

När verksamheten måste pågå

I Kungsbacka drivs just nu två projekt i partnering med ByggDialog, bland annat den omfattande om- och utbyggnaden av Hammargårds avloppsreningsverk, Kungsbackas enskilt största satsning på en hållbar utveckling för framtiden. Den stora utmaningen är att bygga nytt och bygga om, samtidigt som befintlig anläggning måste fungera.

– ByggDialogs arbetsmodell har verkligen varit en förutsättning, konstaterar Joakim Ekberg, projektledare VA på Kungsbacka kommun. Varje steg i byggprojektet måste fungera ihop med den dagliga driften och därför måste drift, entreprenörer och beställare lösa frågorna tillsammans. I realtid.

När olika kompetenser finns med tidigt öppnas också möjligheter att hitta nya lösningar. I Kungsbacka har det bland annat lett till att stora betongkonstruktioner som bjälklag och håldäck kunnat återbrukas.

– Det är tack vare att vi kan dra nytta av entreprenörernas och leverantörernas kontaktnät och kompetens, menar Joakim Ekberg.

”Vad behöver vi bygga?”

I Lidköping pågår just nu förberedande arbeten för att bygga Ängens avloppsreningsverk på en helt ny plats, samtidigt som ledningsnät och pumpstationer ska fungera tillsammans. Även för Linus Wiegandt, projektledare på Lidköping miljö och teknik som äger projektet, är det komplexiteten som gör partnering så värdefullt.

– I vanliga fall börjar man med det som är enklast att rita. Sedan kommer entreprenören in och tittar på vad som går att bygga. Då kan man plötsligt få beskedet: ”Oj, vad mycket det kostar.” Nu sitter vi vid samma bord från början och kan reda ut vad som faktiskt är bäst och mest kostnadseffektivt.

Och som beställare behöver man inte ha alla svar från början.

–  Man måste inte stå redo med en färdig organisation från dag ett utan den kan växa med projektet, förklarar Jonas Hesselroth, områdeschef på ByggDialog. Som totalentreprenör ansvarar vi över styrningen i projektet. Vi ser vad som saknas och tar in rätt kompetens när den behövs.

Kontroll och trygghet

En vanlig fråga kring partnering är om det blir dyrare, men Kungsbacka kommun menar att det snarare handlar om att få kontroll över pengarna. Och veta vad man faktiskt betalar för.

– I samarbetet med ByggDialog har vi som beställare hundraprocentig insyn och kan se och kontrollera ekonomin precis hur mycket vi önskar, konstaterar Joakim Ekberg. Det finns inga dolda kostnader eller riskpengar som vi betalar för utan att de faller ut. Vi betalar för det som faktiskt görs.

Den löpande kostnadsstyrningen gör också att man som beställare kan justera projektet längs vägen och hela tiden arbeta mot sin riktkostnad.

I Lidköping resonerar man på liknande sätt. Tryggheten med partnering handlar mycket om att kunna väga kostnad mot nytta, innan besluten är låsta.

– Vi kan förklara vad vi vill ha och får hjälp av experter att avgöra vad som är värt pengarna och vad som inte är det, säger Linus Wiegandt. Sedan betalar vi vad det faktiskt kostar.

I stora VA-projekt går det inte att veta exakt vart vägen leder från början, menar Jonas Hesselroth.

– Men med rätt kompetenser runt bordet går det att ta sig framåt och samtidigt behålla kontrollen över lösning, tid och ekonomi. Det är en av de stora fördelarna med partnering.